|
|
|
|
|
Tonläget 25 år - del 1
|
Nostalgi och tillbakablickar kanske man skall vara sparsam med? Nu finns ju bara nu! Men å andra sidan -
kunskap och erfarenhet måste bygga på förfluten tid! Det är lätt att glömma gamla sanningar som fortfarande gäller, och
medan "ny kunskap" tillkommer är det lätt att gammal kunskap blir bortglömd. Så det kanske inte är så fel ändå
att blicka tillbaka till tiden när Tonläget startades för 25 år sedan - plus några år till bakåt i tiden!
Anders
|
Plågsam besserwisser..
På 70-talet var jag en plågsam besserwisser för stadens HiFi-handlare. Jag kunde nästan "stereo & HiFI-handboken"
utantill och kunde "sätta dit" dåligt pålästa handlare.. Jag sökte mig vidare och blev aktiv i Ljudtekniska
sällskapet (LTS), ordnade lyssningskvällar och var med på lite tester, och skrev lite för tidningen MOLT.
(bl.a en 1984)
1979
1979 köpte jag ett tämligen fint HiFi-system på Radiolagret. Qln (den havande pingvinen) med Sub, den första (och
bästa) Nad-förstärkaren och en modifierad Thorens med enpuktslagrad engelsk tonarm. Högtalarna var väldigt välbyggda och förmodligen
mycket bättre än de efterföljande Qln-modellerna (One och Signatur - och idag Kina?). Ett Nakamich kassettdäck fick jag kämpa för eftersom
bröderna ville sälja ett Nad-däck...
Sällskap för inbördes beundran?
Till att börja med var jag en väldigt entusiastisk LTS-medlem och även aktiv i styrelsen en tid. Men med tiden blev
jag lite frustrerad över hur lite intresserade många egentligen var av att komma närmare musiken! kritiskt nytänkande
var inte så vanligt. En lyssningskväll som satte sina spår, var när jag lade ner ett obeskrivligt arbete på att
löda och bygga ihop ett kretskort som var en halvmeter långt och tillförde musiken 3600 graders fasvridnig och minst
någon tiondels sekunds tidsfel - utan att frekvenskurvan påverkades. Det jag tyckte var mycket intressant var
att de flesta inte kunde höra någon skillnad när detta kretskort kopplades in! Nästan ingen av de som lyssnade
tyckte dock att det var ett intressant faktum som borde resa nya frågor som VARFÖR? Jag är ganska säker på att man
några månader senare vid ett företagsbesök ändå skulle låta sig imponeras av "faslinjära" produkter... och att
bullarna var goda! (Jag erkänner att jag forfarande är bitter över denna testkväll för nästan 30 år sedan..
Min slutsats idag ang testen var att felet som infördes ändå var ganska marginellt jämfört med alla andra fel.)
Inte nöjd
Även om jag köpt det bästa system som jag hört inom rimliga ekonomiska gränser så blev jag inte nöjd.
Jag började med att försöka konstruera och bygga en bättre högtalare. Eter 1 år hade jag H1:an som jag kallade den
färdig. Men jag ville ha mer och bättre bas och mer engagerande återgivning. Det blev ganska många olika högtalar
konstruktioner innan den lilla högatalaren som fick namnet DaCapo. Jag hade då en Rega skivspelare, Creek förstärkare
och för första gången ett system som mer fokuserade på musiken än på ljudet.
Göteborgs HiFi-butiker älskade CD-ljudet!
Jag minns första gången jag hörde en CD-spelare; det var på en HiFi-mässa. Försäljaren förklarade att ljudet var
helt perfekt, sedan började han spela och allt lät som en synt! Jag och min LTS-kompis bara skrattade för det var
ju så komiskt. Några generationer senare - typ 3.e så började ljudet från CD-spelarna låta ganska "OK" även om man
inte blev berörd av musiken som man borde, och alla handlare i stan lovordade CD-ljudet. Jag tillhörde en "galen"
minoritet som ansåg att vinyl var mycket bättre.
Försäljning & Demonstrationer
Trots att jag fortfarande bodde i radhuset hemma hos mina föräldrar så sålde jag Rega, Creek och mina högtalare till
vänner och vänners bekanta via min enskilda firma som jag hade startat. Jag arbetade dock heltid på Ericsson i Mölndal med
konstruktion av inbyggd test i radarsystem. Men jag hade planer på att starta en HiFI-butik för att kunna jobba med
HiFi konstruktion med mera på heltid. Att alla HiFi-butiker i stan var CD-frälsta gjorde ju att det fanns en
"tom planhalva".
LP12:an
Första gången jag hörde ett Linn-Naim system så hade jag en del invändningar mot ljudet. Men det
kändes som att man satt i kontrollrummet i en studio och bandet spelade i rummet intill! Det var inte
en "uppspelning" av musik som det brukade vara utan "musiken spelade nu" om det konstiga språket kan ursäktas.
Första gången jag hörde en LP12:a visste jag inte om det. Jag var i en HiFi-butik på Bangatan för att provlyssna en dyr Japansk
MC-pickup som skulle låta magiskt - och det gjorde det. Men det var kanske tack vare LP12:an? Handlaren sa inget om
skivspelarens betydelse, och det var kanske tur att jag inte hade råd med pickupen?
|
|
Att det när Tonläget startades sedan blev mer Linn än mina högtalare är en annan historia.
|
|
|
|
